Processdokumentation

11 januari

Mina tankar om Den svårfångade reflektionen

Första gången som jag kom i kontakt med begreppet reflektion var när jag började på Lärarutbildningen -93. När man läser boken Den svårfångade reflektionen förstår jag att det är ett ganska så komplext begrepp och inte helt självklart vad det innebär. Det var inte så konstigt att man som student, som förväntades att reflektera i tid och otid, kände en stark frustration av att inte komma någonstans. Peter Emsheimer skriver att ”De (studenterna) saknar metoder för bearbetning och det är inte intressant att särskilt länge berätta vad man varit med om”. Jag känner verkligen igen mig och kommer ihåg dessa reflektionstillfällena där man satt och pratade om vad man varit med om alldeles för länge utan att komma någon vart.

En annan sak som jag fastnar vid när jag läser boken är kapitlet Forumspel. Det intressanta är att "Spelets poäng är inte att finna den ideala lösningen. Det finns inget rätt eller fel" (Peter Emsheimer). Vidare menar Peter att Forumspel handlar om att se, tänka, relatera, pröva och resonera. Man får en chans att se relationer ur flera olika perspektiv och nya kombinationer och att det ger upphov till utveckling. 
Jag blir nyfiken på att pröva detta med eleverna i klassen vid något tillfälle. Det kanske kan ge ringsamtalen en ny dimension att se på olika konflikter och meningsskiljaktigheter. De övriga eleverna som inte är involverade kan blir mer delaktiga och förhoppningsvis tillföra andra lösningar och perspektiv. Mina tankar om Den svårfångade reflektionen

Vad är då syftet med reflektion ur ett lärarperspektiv?
I kapitlet Reflektionsteorier skriver Peter Emsheimer att " Lärarens reflektion bör i vårt perspektiv ytterst syfta till att förbättra situationen för de lärande". Strålande!
Det behöver man ständigt ha i beaktande när man i framtiden reflekterar.

Första gången som jag kom i kontakt med begreppet reflektion var när jag började på Lärarutbildningen -93. När man läser boken Den svårfångade reflektionen förstår jag att det är ett ganska så komplext begrepp och inte helt självklart vad det innebär. Det var inte så konstigt att man som student, som förväntades att reflektera i tid och otid, kände en stark frustration av att inte komma någonstans. Peter Emsheimer skriver att ”De (studenterna) saknar metoder för bearbetning och det är inte intressant att särskilt länge berätta vad man varit med om”. Jag känner verkligen igen mig och kommer ihåg dessa reflektionstillfällena där man satt och pratade om vad man varit med om alldeles för länge utan att komma någon vart.

En annan sak som jag fastnar vid när jag läser boken är kapitlet Forumspel. Det intressanta är att "Spelets poäng är inte att finna den ideala lösningen. Det finns inget rätt eller fel" (Peter Emsheimer). Vidare menar Peter att Forumspel handlar om att se, tänka, relatera, pröva och resonera. Man får en chans att se relationer ur flera olika perspektiv och nya kombinationer och att det ger upphov till utveckling. 
Jag blir nyfiken på att pröva detta med eleverna i klassen vid något tillfälle. Det kanske kan ge ringsamtalen en ny dimension att se på olika konflikter och meningsskiljaktigheter. De övriga eleverna som inte är involverade kan blir mer delaktiga och förhoppningsvis tillföra andra lösningar och perspektiv. Mina tankar om Den svårfångade reflektionen

Vad är då syftet med reflektion ur ett lärarperspektiv?
I kapitlet Reflektionsteorier skriver Peter Emsheimer att " Lärarens reflektion bör i vårt perspektiv ytterst syfta till att förbättra situationen för de lärande". Strålande!
Det behöver man ständigt ha i beaktande när man i framtiden reflekterar.

9 januari

Min nuvarande förståelse av pedagogisk dokumentation…

När jag växte upp som ung flicka och tonåring skrev jag mycket dagbok. Det var ett sätt för mig att säkerställa att jag kom ihåg vad jag hade gjort och hur jag hade tänkt. När jag senare fick barn så fanns inte den tiden så då fick kameran och filmkameran ersätta det skrivna ordet istället. Jag har ett stort behov av att dokumentera mig och min familjs liv. Dels för att komma ihåg, titta tillbaka och minnas tillsammans och dels för att kunna lämna bevis på att vi funnits för de efterlevande. Jag växte själv upp i en familj där foto- och filmdokumentation var en central del i vårt liv.

Jag har under mina senare år som lärare dokumenterat olika händelser med mina klasser genom att fotografera och filma eleverna. Fotona har jag gjort en photostory av och lagt på Fronter tillsammans med filmerna. Där har sedan föräldrarna kunnat se vad deras barn har varit med om. Eleverna har uppskattat att se sig själva i olika situationer och minnas vad man varit med om.

Vad ska man dokumentera?

Tänk att med film och/eller bilder kunna fånga ögonblick när och hur eleverna lär.

Det kan vara musik- och instrumentlektioner, idrottslektioner, problemlösning i matte, grupparbeten mm. Att dokumentera det färdiga resultatet såsom elevers bilder, collage, gruppredovisningar eller uppträdanden. Antagligen kommer man att komma på många fler saker att dokumentera när man blivit lite mer varm i kläderna.

Hur ska man dokumentera?

Ja, när vi nu befinner oss mitt i en satsning med tekniska hjälpmedel till skolorna i vår kommun så är valet lätt. Ipaden som kan förmedla både ljud, film och bild verkar vara ett fantastiskt och smidigt verktyg som jag hoppas att jag kommer att lära mig mer om. Dessutom att kunna visa upp bilder och filmer direkt på tavlan i klassrummet gör det hela ännu roligare.

Varför ska man dokumentera?

Att dokumentera elevers lärande kan ha många olika syften.

Ett kan vara att eleven ska kunna betrakta sig själv och sitt eget lärande i ett utifrånperspektiv. Att förhoppningsvis kunna se sin egen progression. Att komma ihåg vad man har gjort. Ett annat syfte är att låta föräldrar få insyn i vad deras barn gör i skolan och vad de lär sig. Kanske också en sorts kvalitetsredovisning?