Processdokumentet avslutas

Jag håller på att avsluta kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd. Det har stundtals varit tufft och mycket tidskrävande att genomföra uppgifterna men när man får lite perspektiv på det hela så kan jag bara konstatera att: Jag har lärt mig massor!

Min förståelse för begreppet Pedagogisk dokumentation har förändrats avsevärt under resans gång. När jag läste boken Varför pedagogisk dokumentation av Hillevi Lenz Taguchi (1997) så förstod jag vad det egentligen innebar. I boken kan man läsa att Dokumentationen skall vara ett underlag för våra reflektioner kring det som skett för att vi skall kunna ta nästa steg. Dokumentationen ska alltså inte bara slå fast vad som hände, såsom jag tidigare som pedagog har gjort, och då man endast dokumenterade resultatet och sedan var det bra med det. Här betonar man processen och vägen till målet. Pedagogisk dokumentation kan också för pedagogen handla om att ta makten över sin egen praktik och för eleven att ta makten över sitt eget lärande, Lenz Taguchi (1997)

Vad har jag då lärt mig då under resans gång? Jag har först och främst lärt mig att hantera I-pad som verktyg både för mig privat och i min yrkesroll som lärare. Innan jag fick min Ipad så hade jag ingen erfarenhet av vare sig smartphone eller Iphone. Startsträckan kändes lång men samtidigt spännande. Ipaden har gett mig möjlighet att på ett snabbt, enkelt och roligt sätt dokumentera elevers lärande. Kursuppgifterna har bl a varit att dokumentera elevers lärande genom att göra ett radioprogram i Podcast och en film i iMovie. Det har varit helt nya verktyg för mig som jag är tacksam för att jag har fått prova på och lära mig.

Jag har lärt mig att blogga. Det upplevde jag dock som ganska svårt och krångligt i början och är delvis fortfarande. Det var svårt att få till text och bild dit man ville. Det strulade en hel del. Att använda facebook som en källa för information, hjälp och kontaktarena har visat sig vara mycket värdefullt i en kurs som den här. Jag upplever att man snabbt fått hjälp när man behövt det, t om på helgerna.

Att göra radioprogrammet i Podcast var spännande men inte heller helt enkelt. Det strulade vid redigering och det tog en stund innan man fick kläm på det.

Jag har lärt mig att filma i I-movie. Det var verkligen ett jätteroligt sätt att dokumentera på och som jag säkert kommer att använda mig av igen. Det var en hel del intressanta saker som man upptäckte när man tittade på filmen och som jag hade missat annars. Kanske värt att analysera tillsammans med eleverna om vad som egentligen hände. Jag märkte att eleverna uppskattade att se sig själva på film och bilder som jag tagit med I-paden.

I boken Att fånga lärandet av Christina Wehner-Godée (2010) skriver hon om en bildlärare som började sin föreläsning genom att visa slutprodukten och sedan berätta om hela processen. Den idéen tänkte jag att jag skulle använda mig av när jag ska dokumentera lärandet när min klass arbetar med Animation med lerfigurer senare i höst.

Vad mer bör man tänka på när man dokumenterar?
Wehner-Godée skriver att man måste ha klart för sig vad vi ska fokusera på och med vem vi ska kommunicera med. Ska vi fokusera på lärandeprocessen, samspelet eller genusperspektivet? Ska slutprodukten visas upp för föräldrar, elever eller kollegor?

Min läranderesa är långt ifrån över och jag ser med spänning an mot framtiden och vad den kommer att föra med sig av teknisk utveckling och möjlighet att dokumentera. Kan det bli bättre än så här? Vi får väl se...


- Posted using BlogPress from my iPad

Mediers påverkan i lärmiljöer

Hur påverkas barn och unga av medieanvändningen i sin lärmiljö idag? Hur viktigt är internet på skolan och hur viktigt är det att alla elever har tillgång till var sin dator?
I allt fler skolor utrustas eleverna med egna datorer eller I-pads. Undervisningen blir mer och mer beroende av att eleverna själva söker fakta på nätet och skriver uppgifter på datorn som de lämnar in. De gör redovisningar på datorn både enskilt och i grupp.
Jag följer detta på nära håll genom mina egna barn som har egna datorer genom skolan och som använder dem under större delen av dagen, både i skolan, hemma och hos kompisar. De använder dem på lektionerna i undervisningen, de gör sina läxor i dem, de spelar spel och är ute på sociala medier. De uttrycker ofta att det är jobbigt att skriva för hand och skriver därför nästan uteslutande på datorn. Information har blivit mycket mer lättillgängligt.
Jag märker att tiden de lägger på att träffa sina kompisar i verkliga livet har minskat. Datorn gör det möjligt att på ett enkelt sätt umgås på nätet istället för att träffas hemma hos varandra. I rapporten Ungar och Medier 2010, Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier kan man läsa att umgänget med kamrater i verkliga livet minskat från 74% (2006 års rapport) till 58% (2010). I rapporten kan man även läsa att barn och ungas datorinnehav har ökat kraftigt. Från 38% (2005) till 61% (2010).
Något som påverkas negativt är bokläsningen. Tiden då man läser böcker minskar i hemmen där barn och unga istället sitter med sin dator. Det är svårt att som förälder motivera för sina barn att läsa böcker när det finns så mycket annat som drar hos datorn. I rapporten Unga svenskar och internet (Olle Findahl, 2009) kan man läsa att ju mer tid man ägnar åt Internet ju färre böcker läser man och att detta gäller främst unga kvinnor. Då känner jag som lärare att det är viktigare än någonsin att eleverna får läsa mycket böcker i skolan.
Utvecklingen av medier går snabbt och vi pedagoger behöver fortbildning så att vi kan hänga med i samma takt som våra elever, som oftast ligger steget före.

Referenser:

http://statensmedierad.se

Medierådet (2010) Ungar och Medier 2010. Stockholm
Medierådet, Olle Findahl (2010) Unga svenskar och Internet 2009. Stockholm




- Posted using BlogPress from my iPad

Film - Det löser sig.

Mina reflektioner kring manus och storyboard

Det var svårt att komma på vad filmen skulle handla om. Speciellt när det skulle handla om lärande. Jag hade precis haft tema Vatten i min klass och märkte att eleverna tyckte det var roligt att få göra experiment med vatten. Jag fick ett skriftligt godkännande av föräldrarna att deras barn fick vara med i filmen men jag valde att inte kalla dem vid deras riktiga namn.
Jag började med att läsa boken Manus och dramaturgi för film av Thomas Granath (2006). Därefter skrev jag en synopsis. Synopsis är en kort sammanfattning av filmens idé, innehåll och struktur. Granath (2006).
 Det kändes bra att det formulerades en tanke och ett syfte med min film.
I början var det svårt att föreställa sig hur dramaturgin skulle kunna gestalta sig i en sådan film. Enligt Granath (2006) handlar dramaturgi om konsten att skapa framåtrörelse i en historia, vilket är att skapa förväntan, att inte berätta för mycket och inte för lite, att antyda och förebåda händelser utan att avslöja allt. Hur skulle upplösningen kunna se ut? Kommer ämnet att lösa sig i vattnet eller inte. Tack vara lite ljudeffekter kunde man förstärka upplevelsen av ovissheten i det.




Att göra bildmanuset och manuset var verkligen en stor hjälp när man stod på plats och skulle filma. Det sparade mycket tid. Jag valde att skriva manuset enligt den amerikanska stilen för att den tilltalade mig rent layoutmässigt.
När alla scener var tagna så började ett stort arbete att klippa ihop det så att filmen inte blev för lång. Jag valde att ta bort scener som fanns med i bildmanuset av tidsbesparingsskäl.
Titeln på filmen ändrade jag när klippningen nästan var helt färdig. Från att heta Vad löser sig i vatten? (som den heter i synopsis) till att slutligen kallas Det löser sig.
Vad jag kan tänka på så här i efterhand är att jag borde filma fler scener på barnen i närbild. Att få med ansiktsuttryck på nära håll. Något hindrade mig från att göra detta och det var att eleverna stod vid ena sidan av ett stort bord och jag stod på den andra sidan. Jag gick förvisso runt och ställde mig på deras sida men kom inte tillräckligt nära så som jag hade velat.
Som bakgrundsbild till för- och eftertexterna använde jag mig av appen Extras4iMovie.

Manus

1. EXT. SKOLAN – MORGON

Sara, Saga, Daniel och Martin

Sara, Saga, Daniel och Martin kommer gående tillsammans till skolan på morgonen.
 

2. INT. SKOLAN – MORGON

Sara, Saga, Daniel och Martin

Korridoren. Eleverna presenterar sig en och en samtidigt som de tar av sig ytterkläderna och hänger av sig väskan.
 

3. INT. FRITIDSLOKAL – MORGON                                        

Sara, Saga, Daniel och Martin

De går in i fritidslokalen och sätter sig i en stor hörnsoffa.

4. INT. FRITIDSLOKAL – MORGON                                                               

Sara, Saga, Daniel, Martin och deras lärare Jessica

JESSICA, en rödlockig käck lärare i 40-årsåldern klädd i jeans och linne kommer in i rummet och sätter sig på en stol framför eleverna. Hon ger ett uppdrag till dem. De befinner sig i Fritidshemmets lokal sittandes i en stor hörnsoffa.
 

JESSICA

Nu när vi arbetar med tema Vatten så ska ni få ett uppdrag av mig.

Ni ska få ta reda på vilka ämnen som löser sig i vatten.

ALLA ELEVERNA

Ok, det vill vi gärna göra.
 

5. INT. KLASSRUMMET – FÖRMIDDAG                            

Saga, Sara, Daniel och Martin
 

Eleverna står runt ett stort gruppbord i klassrummet. De sätter genast igång med att läsa igenom laborationsstencilen noga och bestämmer sedan vem som ska göra vad. Martin hämtar alla ämnen som de ska försöka att lösa i vatten. Sara hämtar laborationspapper till var och en, penna och sudd och Daniel hämtar två fyllda vattenbringare. Saga hämtar 5 st genomskinliga glas och 5 teskedar.

Saga ställer fram alla 5 glasen på rad.
 

Öppet samtal

De samtalar med varandra om sina hypoteser.

Var och en skriver ner sin hypotes på laborationsstencilen.

Därefter häller de i två teskedar av varje ämne. Ett i taget. De rör runt med en sked och observerar vad som händer.

                                                                  Öppet samtal

De samtalar med varandra om vad det var som hände.
 

Alla elever skriver ner resultaten på sina laborationsstenciler.

6 INT. FRITIDSLOKAL– FÖRMIDDAG                                                          

Sara, Saga, Daniel, Martin och deras lärare Jessica
 

Alla 4 elever sitter i soffan och pratar med varandra. Deras lärare Jessica kommer in och sätter sig på en stol framför dem.

 

JESSICA

Nu vill jag veta hur det gick.
 

Öppet samtal

Alla elever berättar om vad de kommit fram till för resultat.

7 EXT. SKOLAN – EFTERMIDDAG                                                      

Sara, Saga, Daniel och Martin
 

Eleverna går hem när skoldagen är slut.

DANIEL

Vad roligt vi har haft idag.

SARA, SAGA OCH MARTIN

Jaa, det har vi.

Eleverna slår följe hem från skolan.

SLUT

Bildmanus

Storyboard

Nu börjar bildmanuset ta form...
 
- Posted using BlogPress from my iPad

Filmprojektet

Synopsis

 

Titel: Vad löser sig i vatten?

 

Syfte: Att visa på elevers lust och lärande i No-undervisningen. Att inspirera andra pedagoger till att experimentera i No-undervisningen.

Berättarform: Inspirationsfilm

Målgrupp: Pedagoger men även elever och föräldrar.

Längd: 5 – 10 minuter

Berättarkurva: Eleverna får ett uppdrag av sin lärare. De planerar, förbereder och tar fram material. De ställer sin hypotes och genomför sedan experimentet. De tar reda på om deras hypoteser stämmer och dokumenterar resultaten på ett laborationsdokument. De redovisar för sin lärare vad för resultat som de har kommit fram till.

Karaktärer och miljö: 4 elever och deras lärare. Filmen utspelar sig i en fritidslokal och i ett klassrum på skolan.

Rekvisita: Material till experimentet – salt, vetemjöl, kakao, curry och olivolja. 5 glas, bringare med vatten, 5 skedar och ett gemensamt laborationsdokument. Pennor och sudd.

Dilemma: Vilka ämnen kommer att lösa sig i vatten och vilka kommer inte att göra det?

Lösning: Eleverna gör experimenten.

Avslut: Eleverna redovisar resultaten för sin lärare och vad de ev kan dra för slutsatser.

Filmen handlar om 4 elever som går i 2:an. De arbetar med vatten som tema. Filmen börjar med att 4 elever får ett uppdrag av sin lärare. Uppdraget går ut på att ta reda på vad som löser sig i vatten.

Eleverna får själva plocka fram material, förbereda och genomföra sitt experiment. De ska under tiden dokumentera sina hypoteser och resultat på ett laborationspapper. Som avslutning ska de få redovisa för varandra vad som löser sig i vatten och vad som inte löser sig i vatten. Vad kommer de att komma fram till?