Processdokumentet avslutas
Jag håller på att avsluta kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd. Det har stundtals varit tufft och mycket tidskrävande att genomföra uppgifterna men när man får lite perspektiv på det hela så kan jag bara konstatera att: Jag har lärt mig massor!
Min förståelse för begreppet Pedagogisk dokumentation har förändrats avsevärt under resans gång. När jag läste boken Varför pedagogisk dokumentation av Hillevi Lenz Taguchi (1997) så förstod jag vad det egentligen innebar. I boken kan man läsa att Dokumentationen skall vara ett underlag för våra reflektioner kring det som skett för att vi skall kunna ta nästa steg. Dokumentationen ska alltså inte bara slå fast vad som hände, såsom jag tidigare som pedagog har gjort, och då man endast dokumenterade resultatet och sedan var det bra med det. Här betonar man processen och vägen till målet. Pedagogisk dokumentation kan också för pedagogen handla om att ta makten över sin egen praktik och för eleven att ta makten över sitt eget lärande, Lenz Taguchi (1997)
Vad har jag då lärt mig då under resans gång? Jag har först och främst lärt mig att hantera I-pad som verktyg både för mig privat och i min yrkesroll som lärare. Innan jag fick min Ipad så hade jag ingen erfarenhet av vare sig smartphone eller Iphone. Startsträckan kändes lång men samtidigt spännande. Ipaden har gett mig möjlighet att på ett snabbt, enkelt och roligt sätt dokumentera elevers lärande. Kursuppgifterna har bl a varit att dokumentera elevers lärande genom att göra ett radioprogram i Podcast och en film i iMovie. Det har varit helt nya verktyg för mig som jag är tacksam för att jag har fått prova på och lära mig.
Jag har lärt mig att blogga. Det upplevde jag dock som ganska svårt och krångligt i början och är delvis fortfarande. Det var svårt att få till text och bild dit man ville. Det strulade en hel del. Att använda facebook som en källa för information, hjälp och kontaktarena har visat sig vara mycket värdefullt i en kurs som den här. Jag upplever att man snabbt fått hjälp när man behövt det, t om på helgerna.
Att göra radioprogrammet i Podcast var spännande men inte heller helt enkelt. Det strulade vid redigering och det tog en stund innan man fick kläm på det.
Jag har lärt mig att filma i I-movie. Det var verkligen ett jätteroligt sätt att dokumentera på och som jag säkert kommer att använda mig av igen. Det var en hel del intressanta saker som man upptäckte när man tittade på filmen och som jag hade missat annars. Kanske värt att analysera tillsammans med eleverna om vad som egentligen hände. Jag märkte att eleverna uppskattade att se sig själva på film och bilder som jag tagit med I-paden.
I boken Att fånga lärandet av Christina Wehner-Godée (2010) skriver hon om en bildlärare som började sin föreläsning genom att visa slutprodukten och sedan berätta om hela processen. Den idéen tänkte jag att jag skulle använda mig av när jag ska dokumentera lärandet när min klass arbetar med Animation med lerfigurer senare i höst.
Vad mer bör man tänka på när man dokumenterar?
Wehner-Godée skriver att man måste ha klart för sig vad vi ska fokusera på och med vem vi ska kommunicera med. Ska vi fokusera på lärandeprocessen, samspelet eller genusperspektivet? Ska slutprodukten visas upp för föräldrar, elever eller kollegor?
Min läranderesa är långt ifrån över och jag ser med spänning an mot framtiden och vad den kommer att föra med sig av teknisk utveckling och möjlighet att dokumentera. Kan det bli bättre än så här? Vi får väl se...
- Posted using BlogPress from my iPad
söndag 23 september 2012
lördag 22 september 2012
Mediers påverkan i lärmiljöer
Hur påverkas barn och unga av medieanvändningen i sin lärmiljö idag? Hur viktigt är internet på skolan och hur viktigt är det att alla elever har tillgång till var sin dator?
I allt fler skolor utrustas eleverna med egna datorer eller I-pads. Undervisningen blir mer och mer beroende av att eleverna själva söker fakta på nätet och skriver uppgifter på datorn som de lämnar in. De gör redovisningar på datorn både enskilt och i grupp.
Jag följer detta på nära håll genom mina egna barn som har egna datorer genom skolan och som använder dem under större delen av dagen, både i skolan, hemma och hos kompisar. De använder dem på lektionerna i undervisningen, de gör sina läxor i dem, de spelar spel och är ute på sociala medier. De uttrycker ofta att det är jobbigt att skriva för hand och skriver därför nästan uteslutande på datorn. Information har blivit mycket mer lättillgängligt.
Jag märker att tiden de lägger på att träffa sina kompisar i verkliga livet har minskat. Datorn gör det möjligt att på ett enkelt sätt umgås på nätet istället för att träffas hemma hos varandra. I rapporten Ungar och Medier 2010, Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier kan man läsa att umgänget med kamrater i verkliga livet minskat från 74% (2006 års rapport) till 58% (2010). I rapporten kan man även läsa att barn och ungas datorinnehav har ökat kraftigt. Från 38% (2005) till 61% (2010).
Något som påverkas negativt är bokläsningen. Tiden då man läser böcker minskar i hemmen där barn och unga istället sitter med sin dator. Det är svårt att som förälder motivera för sina barn att läsa böcker när det finns så mycket annat som drar hos datorn. I rapporten Unga svenskar och internet (Olle Findahl, 2009) kan man läsa att ju mer tid man ägnar åt Internet ju färre böcker läser man och att detta gäller främst unga kvinnor. Då känner jag som lärare att det är viktigare än någonsin att eleverna får läsa mycket böcker i skolan.
Utvecklingen av medier går snabbt och vi pedagoger behöver fortbildning så att vi kan hänga med i samma takt som våra elever, som oftast ligger steget före.
Referenser:
http://statensmedierad.se
Medierådet (2010) Ungar och Medier 2010. Stockholm
Medierådet, Olle Findahl (2010) Unga svenskar och Internet 2009. Stockholm
- Posted using BlogPress from my iPad
måndag 3 september 2012
Mina reflektioner kring manus och storyboard
Det var svårt att komma på vad filmen skulle handla om. Speciellt när det skulle handla om lärande. Jag hade precis haft tema Vatten i min klass och märkte att eleverna tyckte det var roligt att få göra experiment med vatten. Jag fick ett skriftligt godkännande av föräldrarna att deras barn fick vara med i filmen men jag valde att inte kalla dem vid deras riktiga namn.
Jag började med att läsa boken Manus och dramaturgi för film av Thomas Granath (2006). Därefter skrev jag en synopsis. Synopsis är en kort sammanfattning av filmens idé, innehåll och struktur. Granath (2006).
Det kändes bra att det formulerades en tanke och ett syfte med min film.
I början var det svårt att föreställa sig hur dramaturgin skulle kunna gestalta sig i en sådan film. Enligt Granath (2006) handlar dramaturgi om konsten att skapa framåtrörelse i en historia, vilket är att skapa förväntan, att inte berätta för mycket och inte för lite, att antyda och förebåda händelser utan att avslöja allt. Hur skulle upplösningen kunna se ut? Kommer ämnet att lösa sig i vattnet eller inte. Tack vara lite ljudeffekter kunde man förstärka upplevelsen av ovissheten i det.
Att göra bildmanuset och manuset var verkligen en stor hjälp när man stod på plats och skulle filma. Det sparade mycket tid. Jag valde att skriva manuset enligt den amerikanska stilen för att den tilltalade mig rent layoutmässigt.
När alla scener var tagna så började ett stort arbete att klippa ihop det så att filmen inte blev för lång. Jag valde att ta bort scener som fanns med i bildmanuset av tidsbesparingsskäl.
Titeln på filmen ändrade jag när klippningen nästan var helt färdig. Från att heta Vad löser sig i vatten? (som den heter i synopsis) till att slutligen kallas Det löser sig.
Vad jag kan tänka på så här i efterhand är att jag borde filma fler scener på barnen i närbild. Att få med ansiktsuttryck på nära håll. Något hindrade mig från att göra detta och det var att eleverna stod vid ena sidan av ett stort bord och jag stod på den andra sidan. Jag gick förvisso runt och ställde mig på deras sida men kom inte tillräckligt nära så som jag hade velat.
Som bakgrundsbild till för- och eftertexterna använde jag mig av appen Extras4iMovie.
Jag började med att läsa boken Manus och dramaturgi för film av Thomas Granath (2006). Därefter skrev jag en synopsis. Synopsis är en kort sammanfattning av filmens idé, innehåll och struktur. Granath (2006).
Det kändes bra att det formulerades en tanke och ett syfte med min film.
I början var det svårt att föreställa sig hur dramaturgin skulle kunna gestalta sig i en sådan film. Enligt Granath (2006) handlar dramaturgi om konsten att skapa framåtrörelse i en historia, vilket är att skapa förväntan, att inte berätta för mycket och inte för lite, att antyda och förebåda händelser utan att avslöja allt. Hur skulle upplösningen kunna se ut? Kommer ämnet att lösa sig i vattnet eller inte. Tack vara lite ljudeffekter kunde man förstärka upplevelsen av ovissheten i det.
Att göra bildmanuset och manuset var verkligen en stor hjälp när man stod på plats och skulle filma. Det sparade mycket tid. Jag valde att skriva manuset enligt den amerikanska stilen för att den tilltalade mig rent layoutmässigt.
När alla scener var tagna så började ett stort arbete att klippa ihop det så att filmen inte blev för lång. Jag valde att ta bort scener som fanns med i bildmanuset av tidsbesparingsskäl.
Titeln på filmen ändrade jag när klippningen nästan var helt färdig. Från att heta Vad löser sig i vatten? (som den heter i synopsis) till att slutligen kallas Det löser sig.
Vad jag kan tänka på så här i efterhand är att jag borde filma fler scener på barnen i närbild. Att få med ansiktsuttryck på nära håll. Något hindrade mig från att göra detta och det var att eleverna stod vid ena sidan av ett stort bord och jag stod på den andra sidan. Jag gick förvisso runt och ställde mig på deras sida men kom inte tillräckligt nära så som jag hade velat.
Som bakgrundsbild till för- och eftertexterna använde jag mig av appen Extras4iMovie.
Manus
1.
EXT.
SKOLAN
– MORGON
Sara,
Saga,
Daniel och
Martin
Sara,
Saga,
Daniel
och
Martin
kommer
gående
tillsammans
till
skolan
på
morgonen.
2.
INT.
SKOLAN
– MORGON
Sara, Saga, Daniel och Martin
Korridoren.
Eleverna
presenterar
sig
en
och
en
samtidigt
som
de
tar
av
sig
ytterkläderna
och
hänger
av
sig
väskan.
3.
INT.
FRITIDSLOKAL
– MORGON
Sara,
Saga,
Daniel
och
Martin
De
går
in
i
fritidslokalen
och
sätter
sig
i
en
stor
hörnsoffa.
4.
INT.
FRITIDSLOKAL – MORGON
Sara,
Saga,
Daniel,
Martin
och
deras
lärare
Jessica
JESSICA,
en
rödlockig
käck
lärare
i
40-årsåldern
klädd
i
jeans
och
linne
kommer in i rummet och sätter sig på en stol framför eleverna. Hon
ger
ett
uppdrag
till
dem.
De
befinner
sig
i
Fritidshemmets
lokal
sittandes
i
en
stor
hörnsoffa.
JESSICA
Nu
när
vi
arbetar
med
tema
Vatten
så
ska
ni
få
ett
uppdrag
av
mig.
Ni
ska
få
ta
reda
på
vilka
ämnen
som
löser
sig
i
vatten.
ALLA
ELEVERNA
Ok,
det
vill
vi
gärna
göra.
5.
INT.
KLASSRUMMET
– FÖRMIDDAG
Saga,
Sara,
Daniel
och
Martin
Eleverna
står
runt
ett
stort
gruppbord
i
klassrummet.
De
sätter
genast
igång
med
att
läsa
igenom
laborationsstencilen noga
och
bestämmer
sedan
vem
som
ska
göra
vad.
Martin
hämtar
alla
ämnen
som
de
ska
försöka
att
lösa
i
vatten.
Sara
hämtar
laborationspapper
till
var
och
en,
penna
och
sudd
och
Daniel
hämtar
två
fyllda
vattenbringare.
Saga
hämtar
5 st
genomskinliga
glas
och
5 teskedar.
Saga
ställer
fram
alla
5 glasen
på
rad.
Öppet
samtal
De
samtalar
med
varandra
om
sina
hypoteser.
Var
och en skriver ner sin hypotes på
laborationsstencilen.
Därefter
häller
de
i
två teskedar
av
varje
ämne.
Ett
i
taget.
De
rör
runt
med
en
sked
och
observerar
vad
som
händer.
Öppet samtal
De
samtalar med varandra om vad det var som hände.
Alla
elever skriver ner resultaten på sina laborationsstenciler.
6
INT. FRITIDSLOKAL– FÖRMIDDAG
Sara,
Saga, Daniel, Martin och deras lärare Jessica
Alla
4 elever sitter i soffan och pratar med varandra. Deras lärare
Jessica kommer in och sätter sig på en stol framför dem.
JESSICA
Nu vill jag veta hur det gick.
Öppet
samtal
Alla
elever berättar om vad de kommit fram till för resultat.
7
EXT. SKOLAN – EFTERMIDDAG
Sara,
Saga, Daniel och Martin
Eleverna
går hem när skoldagen är slut.
DANIEL
Vad
roligt vi har haft idag.
SARA, SAGA OCH MARTIN
Jaa,
det har vi.
Eleverna
slår följe hem från skolan.
SLUT
Filmprojektet
Synopsis
Titel:
Vad
löser
sig
i
vatten?
Syfte:
Att
visa
på
elevers
lust
och
lärande
i
No-undervisningen.
Att
inspirera
andra
pedagoger
till
att
experimentera
i
No-undervisningen.
Berättarform:
Inspirationsfilm
Målgrupp: Pedagoger men även elever och föräldrar.
Längd:
5
– 10
minuter
Berättarkurva:
Eleverna
får
ett
uppdrag
av
sin
lärare.
De
planerar,
förbereder
och
tar
fram
material.
De
ställer
sin
hypotes
och
genomför
sedan
experimentet.
De
tar
reda
på
om
deras
hypoteser
stämmer
och
dokumenterar
resultaten
på
ett
laborationsdokument.
De
redovisar
för
sin
lärare
vad
för
resultat
som
de
har
kommit
fram
till.
Karaktärer
och
miljö:
4
elever
och
deras
lärare.
Filmen
utspelar
sig
i
en
fritidslokal
och
i
ett
klassrum
på
skolan.
Rekvisita:
Material
till
experimentet
– salt,
vetemjöl,
kakao,
curry
och
olivolja.
5 glas,
bringare
med
vatten,
5 skedar
och
ett
gemensamt
laborationsdokument.
Pennor
och
sudd.
Dilemma:
Vilka
ämnen
kommer
att
lösa
sig
i
vatten
och
vilka
kommer
inte
att
göra
det?
Lösning:
Eleverna
gör
experimenten.
Avslut:
Eleverna
redovisar
resultaten
för
sin
lärare
och
vad
de
ev
kan
dra
för
slutsatser.
Filmen
handlar
om
4
elever
som
går
i
2:an.
De
arbetar
med
vatten
som
tema.
Filmen
börjar
med
att
4
elever
får
ett
uppdrag
av
sin
lärare.
Uppdraget
går
ut
på
att
ta
reda
på
vad
som
löser
sig
i
vatten.
Eleverna
får
själva
plocka
fram
material,
förbereda
och
genomföra
sitt
experiment.
De
ska
under
tiden
dokumentera
sina
hypoteser
och
resultat
på
ett
laborationspapper.
Som
avslutning
ska
de
få
redovisa
för
varandra
vad
som
löser
sig
i
vatten
och
vad
som
inte
löser
sig
i
vatten.
Vad
kommer
de
att
komma
fram
till?
söndag 17 juni 2012
Portfolio
Jag ska i
denna uppgift redogöra för
portfolio som metod och
hur man kan använda
sig av I-pad som
redskap.
När jag läser boken Att
arbeta med portfolio –
teori, förhållningssätt och
praktik av Roger och Birgitta Ellmin (2003) så förstår
jag att metoden portfolio är så mycket mer komplex, djupgående och
omfattande än vad jag tidigare har insett. Jag har hittills inte
arbetat med portfolio som metodik. Jag har däremot samlat
elevarbeten, bilder mm i en mapp som jag skickat hem men det har
skett utan närmare reflektion eller dialog med eleven. Ellmin
(2003) skriver att Megaportfolio är
beteckningen på en
portfolio som, i likhet
med en container, rymmer
allt. Saknas en historia
att berätta, eller
framsteg att visa upp,
drunknar mottagaren i en
flod av oöverskådlig och
svårtolkad information. (s
11.) Jag
inser
att
det
är
mer
åt
en
sådan
portfolio
jag
hittills arbetat.
Portfolio
som
pedagogisk
metod
Ellmin
(2003)
skriver
att
Med
portfoliometodik
avses
ett
sätt
att
undervisa
så
att
eleverna
med
hjälp
av
sina
portfolior
lär
sig
att
se
närmare
på,
reflektera
över
och
kritiskt
värdera
sitt
eget
arbete.
Definition
av
portfolio
enligt
Ellmin
(2003)
:
Arbetet
med
portfolio
är
ett
förhållningssätt
och
en
form
av
pedagogisk
dokumentation
som
är
lärarledd
och
elevaktiv,
positiv
och
meningsfull.
Den
syftar
till
att
beskriva,
tydliggöra
och
ge
ett
utvecklingsperspektiv
på
vad
och
hur
eleven
lär
sig,
hur
målen
uppnås,
vilket
stöd
som
behövs,
samt
ur
eleven
tänker
krig
sitt
eget
lärande
och
sin
utveckling.
Det
som
ska
sparas
måste
upplevas
som
meningsfullt
för
eleven
och
ha
ett
bra
informationsvärde
Ellmin
(2003)
s
22.
Eleven
måste
ha
en
tydlig
och
konstruktiv
relation
till
det
som
ska
sparas.
Det
görs
i
samspel
mellan
lärare
och
elev.
Portfolions kärna kan sammanfattas i en sekvens som ser ut som
följande: Samla – välja ut – reflektera - anknyta. Portfolion
ska vara lärarledd och elevaktiv.
Det
är
viktigt
att
eleven
får
hjälp
med
att
värdera
sitt
arbete
och
får
vägledning
och
återkoppling
från
lärare
och
kamrater.
Det
som
är
den
största
skillnaden
i
hur
jag
har
uppfattat
innebörden
i
portfolio
är
att
en
portfolio,
enligt
Ellmin,
ska
visa
både
vad
och
hur
man
lärt
sig.
Ett
återkommande
begrepp
är
ordet
reflektion.
Det
är
en
förutsättning
för
att
kunna
skapa
en
meningsfull
portfolio.
Det
innebär
att
man
ska
kunna
reflektera
över
sitt
eget
lärande
och
kunna
svara
på
vad,
hur,
varför
och
hur
man
går
vidare
från
där
man
befinner
sig
just
nu.
I-pad
som
ett
redskap
i
portfolioarbetet
I-paden
är
ett
suveränt
redskap
att
dokumentera
med.
Jag
tänker
mig
att
om
man
ska
jobba
med
portfolio
så
finns
det
en
mängd
olika
sätt
att
dokumentera
elevers
lärprocesser
på.
Man
kan
ex
kontinuerligt
spela
in
när
de
läser
så
att
de
tydligt
ser
sin
egen läsutveckling,
göra intervjuer i Garageband och filma
deras
lärprocesser
i
I-movie
ex
när
de
har
idrott,
musik
eller
löser
ett
matematiskt
problem.
Att
med
hjälp
av
kameran
dokumentera
deras
bilder
och
collage.
Det
svåra
blir
sedan
att
få
tid
att
tillsammans
med
eleven
sätta
sig
och
resonera
kring
sitt
lärande
och
vad
och
varför
de
vill
spara
just
det
arbetet
i
sin
portfolio.
En
portfolio
bör
också
hela
tiden
vara
tillgänglig
för
både
elever
och
föräldrar
så
att
det
blir
enkelt
att
följa
med
i
lärprocessen.
Portfolion
skulle
man
kunna
ha
i
elevens
mapp
på
Fronter.
tisdag 27 mars 2012
Självskattning i halvtid!
onsdag 14 mars 2012
Jag knyter ihop säcken i halvtid
När jag nu ska försöka att knyta ihop säcken och stämma av min läranderesa så kan jag konstatera att mycket har hänt under resans gång.
Begreppet Pedagogisk dokumentation har för mig fått en helt annan betydelse och innebörd. Tack vare litteraturen har min förståelse ökat. Litteraturen har fått mig att fundera över vad, hur och varför pedagogisk dokumentation? På vilket sätt har jag hittills dokumenterat? Jag har under åren dokumenterat genom att fotografera, filma och sätta upp elevers arbeten på väggen. Jag fick ifrågasätta meningen och syftet med den dokumentationen och för vem som jag dokumenterade. När jag läste litteraturen var det mest revolutionerande och tankeväckande att det inte var det färdiga resultatet utan vägen dit som var det intressanta.
I boken ”Varför pedagogisk dokumentation” av Hillevi Lenz Taguchi står att läsa att ”Dokumentationsarbetet kan fortlöpande ge oss information om var står jag/vi just nu?” (2011).
Mitt fokus och intresse riktas mot synliggörandet av lärprocessen som leder oss till målet. Vad sker här och nu? Hur lär sig eleverna?
”Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan man göra den osynliga – inre - pedagogiska miljön synlig och samtidigt få ett verktyg att förstå den yttre och synliga miljön.”(Lenz Taguchi, 2011)
Hur kan vi göra barnet synligt för sig själv? ”Visa barnet: Så här gjorde du? Och fråga barnet: Hur tänkte du?” (Lenz Taguchi)
Att fråga eleverna hur de tänker är viktigt för att de ska lära sig sätta ord på sitt lärande. Det blir extra tydligt när man tillsammans kan lyssna på ljudinspelningar och /eller titta på filmer för att analysera hur lärandet har gått till.
Träffarna med min lärgrupp har varit oerhört betydelsefulla. Vi har bollat idéer fram och tillbaka och gett respons på våra uppgifter. Vi har hjälpt och stöttat varandra och delat ut tips och idéer. Även vår facebookgrupp har varit en enorm tillgång där man också fått mycket hjälp, svar på frågor och information. Att ta del av andras frågor som man inte ens visste att man behövde ställa.
Mitt lärande med I-pad som verktyg har varit stort. Jag hade ingen erfarenheter av vare sig smartphones eller I-pads från början men kan konstatera att I-paden är ett mycket raffinerat verktyg som är enkel att använda och mycket praktisk. Den är numera min följeslagare en stor del av dygnet.
Att börja blogga och publicera text och bild var också något helt nytt för mig. Jag stötte på en hel del hinder på vägen men jag har hela tiden känt att jag fått den hjälp jag har behövt. Det blev ofta oerhört frustrerande när det inte gick som jag ville med text och bildpubliceringen. Det var alltid någonting som inte fungerade.
Att göra radioprogrammet var otroligt roligt. Det blev ett tydligt sätt att visa på barnens lärande (i mitt fall skridskoåkning). Det var också intressant att analysera vad för typ av frågor man som intervjuare ställde och hur jag uppmärksammade elevernas svar. Alltför ofta gick jag för snabbt vidare och ställde nya frågor istället för att stanna upp och ställa följdfrågor. Jag behöver tänka på att inte ha för bråttom och att verkligen lyssna på deras svar.
Min tanke är att jag framöver som pedagog ska dokumentera elevers lärande med ljud och bild. Att fånga upp och synliggöra lärprocesserna. Både för eleverna själva och för mig som pedagog.
Ser fram emot min fortsatta läranderesa med mig själv, eleverna och min lärgrupp. Funderar med skräckblandad förtjusning över arbetet med I-movie, som blir nästa stora uppgift, men med tanke på våra pedagogiska kursledare så gör det mig lugn och trygg.
- Posted using BlogPress from my iPad
måndag 27 februari 2012
onsdag 11 januari 2012
Den svårfångade reflektionen
I processdokumentationen kan du läsa mina reflektioner om boken Den svårfångade reflektionen.
måndag 9 januari 2012
Min nuvarande förståelse av pedagogisk dokumentation
Nu finns den att läsa under Processdokumentation
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)